Så nära nu.
Snart är den här. Jag känner doften av den, jag anar den som en hägring i fjärran och jag kan nästan känna smaken av den i munnen. Den är greppbar och jag sträcker ut min hand för att kunna grabba tag i den, för mina fingrar förnimmer den. Mina sinnen känner att den är på gång och de hälsar den som en gammal vän, för det är den. En underbar bekant som snart kommer tillbaka till mig.
Vad är det jag pratar om? Jo, åttan först i min vikt! Att snart få spränga 90-gränsen och se en 8 först i min vikt, det är så nära nu och det känns helt fantastiskt. Jag hade hoppats att få se den redan idag, men det fattade jag ju egentligen att jag inte skulle göra pga biogodiset och ½ kanelbulle som jag åt. Ähum. Men men. Det var medvetna val, och de valen får jag stå för.
Nu är det bara att fortsätta kämpa, för den där åttan är snart här! Snart ...
